Skriv i gästboken
Nickolletta
2011-01-10 18:38
Hej Zsuzsanna!
....Vilka underbara bilder har du i dina album.
Jag har hittat många vackra favoriter....men dem alla är fantastiska...
Jag är verkligen mycket imponerad =))
Du är en DUKTIG fotograf....Man njuter av dina läckra bilder.
Roligt ,att du finns på FS.....och ger glädje och inspiration...
Hälsningar
Irena
2011-01-10 18:38
Hej Zsuzsanna!
....Vilka underbara bilder har du i dina album.
Jag har hittat många vackra favoriter....men dem alla är fantastiska...
Jag är verkligen mycket imponerad =))
Du är en DUKTIG fotograf....Man njuter av dina läckra bilder.
Roligt ,att du finns på FS.....och ger glädje och inspiration...
Hälsningar
Irena
Katarina Risell
2011-01-10 00:42
Hej Zsuzsanna,
underbara stilleben du har. Du fantastiskt duktig på att arrangera och leka med ljuset. Gör en fotobok vet ja.
mvh Katarina
2011-01-10 00:42
Hej Zsuzsanna,
underbara stilleben du har. Du fantastiskt duktig på att arrangera och leka med ljuset. Gör en fotobok vet ja.
mvh Katarina
Peter Samuelsson
2010-12-21 19:12
Hej Zsuzsi
Kikar in för att önska Dig och Dina nära en skön och avkopplande jul- och nyårshelg.
Önskar Dig också ett gott fotoår 2011.
Ha de bra / Peter
2010-12-21 19:12
Hej Zsuzsi
Kikar in för att önska Dig och Dina nära en skön och avkopplande jul- och nyårshelg.
Önskar Dig också ett gott fotoår 2011.
Ha de bra / Peter
spirellan
2010-12-19 22:19
Hej!
Tittar in för att önska dig och din nära och kära God Jul och Gott Nytt År.
Ha det gott/Eva-Lena
2010-12-19 22:19
Hej!
Tittar in för att önska dig och din nära och kära God Jul och Gott Nytt År.
Ha det gott/Eva-Lena
Valltomta
2010-11-10 21:41
Wow, vilken härlig känsla det måste ha varit att få ett sådant förtroende av ett vilt djur, mäktigt.
Då ska jag nog vara lite försiktig eftersom de är en hel flock på elva stycken, får väl köpa ett större objektiv :)
2010-11-10 21:41
Wow, vilken härlig känsla det måste ha varit att få ett sådant förtroende av ett vilt djur, mäktigt.
Då ska jag nog vara lite försiktig eftersom de är en hel flock på elva stycken, får väl köpa ett större objektiv :)
Valltomta
2010-11-10 15:13
Hej,
en dum fråga... du som fotar svanar, hur nära vågar man gå? Jag har lite fågelskräck (Hitchcocks fel) och inbillar mig att de skulle attackera om jag kom för nära. Jag vet var det finns hela elva svanar ute på en äng men jag vet inte hur närma jag vågar gå.
Christina
Svar: Hej Christina! Det var ingen dum fråga men jag vet inte om jag kan ge rätt svar. Jag har varit i kontakt med svanar vid olika tillfällen och de uppförde sig olika alla gångerna. Den här underbara svanen som jag har några bilder på här har blivit min "kompis" och den kom fram till mig. Vi har upptäckt henne en riktigt bister, kall blåsig kväll på sjön där hon låg på isen och vi tyckt väldigt synd om den så vi gick snabbt, köpte bröd till henne och kom tillbaka för att mata henne. Då vågade vi inte gå närmare än 10 m kanske för att inte skrämma henne och inte bli attackerade heller. Vi slängde maten dit och när hon har ätit upp så kom hon själv närmare och närmare. Nästa kväll gick vi ut igen på sjön och letade efter henne, då låg hon på ett annat ställe och då kom hon flaxande, springande mot oss och stannade precis framför oss och väntade på mat. Vi fick mata henne från handen, var vi inte tillräckligt snabba så nöp hon oss på jackan, byxorna otåligt. Det var några riktigt kalla nätter, dagar ingen tillgång till öppet vatten så hon var lite beroende av den maten hon fick av oss och det måste ha gjort att hon blev så "sällskaplig" och riktigt närgången. Jag gick ut på sjön sedan i en hel vecka både morgon och kväll med mat till henne. Oftast såg jag inte henne där hon låg på den snötäckta sjön men hon såg mig på långt håll och flög mot mig och sprang flaxande sista biten och stannade vid mina fötter. Den känslan var så otroligt mäktig och överväldigande. Hon la sig för att gömma fötterna för kylan och jag la mig på knän och matat henne. Där låg vi ibland en
så där halvtimma och jag klappade henne på den vackra silkeslena fjäderdräckten efter hon har ätit sig mätt och tills jag började förfrysa mig. Efter en vecka tog sagan slut, det blev lite mildare, isen på lilla ån precis i närheten har smält, hon tog sig dit och fick sällskap av massa gräsänder och efter några dagar så såg vi inte henne mer. Som svar på frågan då så tror jag att de är tillräckligt duktiga på att bestämma hur nära du får gå. Det märker du, är du för närgången så varnar de dig och i värsta fall jagar de iväg dig. De är otroligt vackra och respektingivande med sin storlek så jag kan skatta mig lycklig som fick uppleva den närheten.
Mvh
Zsuzsi
2010-11-10 15:13
Hej,
en dum fråga... du som fotar svanar, hur nära vågar man gå? Jag har lite fågelskräck (Hitchcocks fel) och inbillar mig att de skulle attackera om jag kom för nära. Jag vet var det finns hela elva svanar ute på en äng men jag vet inte hur närma jag vågar gå.
Christina
Svar: Hej Christina! Det var ingen dum fråga men jag vet inte om jag kan ge rätt svar. Jag har varit i kontakt med svanar vid olika tillfällen och de uppförde sig olika alla gångerna. Den här underbara svanen som jag har några bilder på här har blivit min "kompis" och den kom fram till mig. Vi har upptäckt henne en riktigt bister, kall blåsig kväll på sjön där hon låg på isen och vi tyckt väldigt synd om den så vi gick snabbt, köpte bröd till henne och kom tillbaka för att mata henne. Då vågade vi inte gå närmare än 10 m kanske för att inte skrämma henne och inte bli attackerade heller. Vi slängde maten dit och när hon har ätit upp så kom hon själv närmare och närmare. Nästa kväll gick vi ut igen på sjön och letade efter henne, då låg hon på ett annat ställe och då kom hon flaxande, springande mot oss och stannade precis framför oss och väntade på mat. Vi fick mata henne från handen, var vi inte tillräckligt snabba så nöp hon oss på jackan, byxorna otåligt. Det var några riktigt kalla nätter, dagar ingen tillgång till öppet vatten så hon var lite beroende av den maten hon fick av oss och det måste ha gjort att hon blev så "sällskaplig" och riktigt närgången. Jag gick ut på sjön sedan i en hel vecka både morgon och kväll med mat till henne. Oftast såg jag inte henne där hon låg på den snötäckta sjön men hon såg mig på långt håll och flög mot mig och sprang flaxande sista biten och stannade vid mina fötter. Den känslan var så otroligt mäktig och överväldigande. Hon la sig för att gömma fötterna för kylan och jag la mig på knän och matat henne. Där låg vi ibland en
så där halvtimma och jag klappade henne på den vackra silkeslena fjäderdräckten efter hon har ätit sig mätt och tills jag började förfrysa mig. Efter en vecka tog sagan slut, det blev lite mildare, isen på lilla ån precis i närheten har smält, hon tog sig dit och fick sällskap av massa gräsänder och efter några dagar så såg vi inte henne mer. Som svar på frågan då så tror jag att de är tillräckligt duktiga på att bestämma hur nära du får gå. Det märker du, är du för närgången så varnar de dig och i värsta fall jagar de iväg dig. De är otroligt vackra och respektingivande med sin storlek så jag kan skatta mig lycklig som fick uppleva den närheten.
Mvh
Zsuzsi
skylifter
2010-11-06 10:47
Kikade kring lite i dina album. Du har så många underbara bilder att jag inte kan välja ut någon speciell att kommentera, men jag ska återkomma och titta ingående när jag har mer tid till förfogande.
mvh Harriet
2010-11-06 10:47
Kikade kring lite i dina album. Du har så många underbara bilder att jag inte kan välja ut någon speciell att kommentera, men jag ska återkomma och titta ingående när jag har mer tid till förfogande.
mvh Harriet